Ikväll hade vi sångkonsert :). Har förberett mig hela dagen och ca tre timmar innan började jag bli nervös...och när klockan slog 17:30, skulle konserten börja om en halvtimme och då började rutinen igen med att mitt hjärta slog 10 000 slag per minut, jag blev jättevarm och kunde inte riktigt fokusera! Dock så var jag inte lika nervös tack vare att min norrlänning och jag, 45 minuter innan konserten började, bestämde oss för att hon skulle vara med och köra på min låt, så hon satt där uppe med mig, vilket gjorde allt så mycket lättare! Hon är bäst ♥, tack för att hon finns!

I alla fall, uppspelet gick okej...eller ja, ganska bra faktiskt! Jag är sjukt självkritisk, så för mig är det ett bra om jag vill se på filmen mamma och pappa spelade in när jag sjöng, vilket jag gjorde direkt jag kom hem. Och vet ni? Just i den stunden kände jag mig nöjd! Även om låten gick för snabbt, och jag inte riktigt satte allt lika bra som jag gjorde på repet, finns en känsla inom mig som säger att "Emma, du gjorde bra ifrån dig!". Jag har, av olika anledningar inte velat gå upp på scen. Ibland händer det saker i livet som får en att stanna, tänka och förändras...den vändpunkten för mig kom när min mormor dog, då ville jag inte stå på scenen, jag vågade inte. Sen dess har jag heller inte gjort det, och det är okej...för mig känns det okej. För ingen ska göra saker de inte orkar (nu menar jag inte "jag orkar inte för det är tråkigt" eller "jag orkar inte, jag är trött") eller vill. Men idag tog jag tjuren vid hornen, och genomförde det!!! Och bara det, är ett stort steg för mig och därför, känner jag mig stolt!!

Mamsen, pappsen, syster, mina två svågrar, mina fina systerdöttrar och min moster var där. Först kändes det som att "neeeeeej, kom inte och kolla på mig. Jag vill INTE!", men när de väl kom, kände jag verkligen att wow, jag har en familj som bryr sig om mig, som faktiskt VILL komma och kolla på mig utan att jag behöver fråga dem. En familj där man stöttar och ställer upp. Det är fantastiskt! Jag älskar min familj! ♥

Nu blir det plugg för fulla muggar! Projektarbetet ska in på FREDAG DENNA VECKA (!!!!) och jag ska skriva sju sidor på två dagar...wihoo! Jag måste dock säga att det inte är pga lathet denna gång, utan pga motgång efter motgång, sjukdom efter sjukdom och brist på intresse från Stadmissionen. Ni borde nästan skämmas...

Imorgon blir det SACO-mässa med Linnea och Sussi, kommer bli kul! :)
Godnatt!! ♥